Trolling och köttfiske

Följande text är skriven av Mikael Båth och det är hans personliga funderingar, inte styrelsens, som kommer till uttryck här. Däremot kan vi förvänta oss förändringar i fiskereglerna om fisketrycket fortsätter att öka i våra vatten.

Har du andra åsikter eller funderingar kring detta område är du mer än välkommen att skicka in ditt bidrag till nästa nummer av Vaket. Det är viktigt att alla får säga sitt, och att du gör de nu, innan nya regler klubbas igenom.

Styrelsen och Redaktionen

Detta inlägg publicerades i Vaket nummer två 2005

Inledning
För att alla skall få möjlighet till ett trevligt och bra fiske behöver vi samsas om de fiskar vi har i våra vatten.

Detta kan vi som enskilda medlemmar göra på flera olika sätt. Det viktigaste är säkert, som i det vanliga livet, att visa respekt och hänsyn till våra medmänniskor. Alla är inte flugfiskare och jag tycker det är lika tråkigt varje gång flugfiskare talar nedsättande om “de andra” sportfiskarna. Personligen svingar jag både haspel, spinn och metspön med jämna mellanrum och tycker speciellt mycket om att meta loja sommardagar.

Det jag skriver här är helt enkelt lite funderingar jag har haft när jag guppat runt i roddbåten. Alla har nog observerat hur fisketrycket på Lysevattnet har ökat de senaste tre åren. Antalet fiskare under april-maj i år är betydligt större än tidigare och det beror säkert på att gamla inaktiva medlemmar slutat och nya pigga tillkommit. Jag tycker det är bra att medlemmarna är aktiva och utnyttjar klubbens resurser men samtidigt ökar det också kravet på varje enskild medlem.

Tillväxtfisk
Låter man tillväxtfisken, alla mindre regnbågar och öringar, vara kvar i sjön, växer dessa snart till sig och blir riktigt fina fiskar för oss som jagar dem. Vill du äta småfisk kan jag rekommendera de handlare som tillhandahåller dylika tingestar och ofta kallar dem för forell.

Jag vet inte hur många gånger under mitt liv som sportfiskare jag har stött på medborgare som tagit upp småfisk med motiveringen att de ändå skulle dött. Detta stämmer säkert i de flesta fall men en liten skadad fisk gör säkert större nytta för alla medlemmar om den går tillbaka i sjön och blir till mat för fiskar och insekter istället. Kanske, kanske det till och med är så att fisken klarar sig och växer upp till en riktigt baddare?

Efter att helt ovetenskapligt studerat fångstrapporterna för de tre sista åren och lagt till mina egna iakttagelser har jag kommit fram till följande tumregel; regnbågen bör vara 40 cm innan den tas upp för förtäring och motsvarande längd för öringen är minst 45 cm.

Skyddar vi vikarna med de nykläckta bäckrödingarna får vi lite mer fiskmat i sjön. Ännu fler stora fiskar det blir då!

Köttfiske
Mer än någon enstaka fisk per tur bör väl ingen ta med sig hem kan man tycka. Jag vet att det är lockande att ta med sig flera fiskar när det varit trögt och man kanske inte har fått en fisk på evigheter. Men så som det ser ut idag har vi inte längre råd att köttfiska utan får istället ta vårt ansvar som enskilda medlemmar. Vi har ju inte köpt ett fiskekort utan betalat för medlemskap i en förening. Fiskekort köper man till put and take vatten!

Trolling
Släprodd eller trolling är inte bara effektivt utan också ett känsligt ämne. De flesta av oss ror nog runt med ett drag eller en fluga på våra turer i klubbens vatten. Eftersom en mycket stor del av vår fisk fångas på detta sätt behöver vi nog till viss del tänka om.

Återhållsamhet är ordet jag vill använda. Gör sporten till just en sport och ägna den övervägande tiden åt att kasta dina drag och flugor aktivt istället för att ro runt med dem.

Naturligtvis kan man låta draget eller flugan släpa efter båten när man förflyttar sig till en ny fiskeplats, men den rena trollingens tid tycker jag vi skall förpassa till en förfluten era.

Trolling hör hemma i större vatten än de vi har tillgång till i klubben!

Mikael

Vaket nummer två 2005

Vad är rättvisa? När åtgärder skall genomföras för att fiskbestånden är sönderfiskade och behöver återhämta sig heter det alltid från myndigheter och politiker att bördan skall bäras solidariskt mellanyrkesfiskare, husbehovsfiskare och sportfiskare. Med andra ord är det inte den som förorsakat problemet som skall lösa det. Det skall råda totalförbud för alla, som det t. ex gjorde för torskfiske undervårvintern 2005. Dock gavs dispensför ett av de mest storskaliga fisken som finns. Lysbåtsfiske efter skarpsill med snörpvad längst inne i de trånga bohuslänska fjordarna under torskens lekperiod var helt OK. Bifångst av torsk var också tillåten. I dag kan man läsa i tidningarna att bifångster vid lysfiske är ytterst små. Varför klagar vi då? Jo det finns inga fiskarter längresom kan klassas som bifångster. De har redan dragits upp som bifångster under tidigare år. Det är inte bara snörpvadsfisket som får bifångster. Ett mycket omfattande ålryssjefiske - tiotusentals efter Bohuskusten – har kostat miljontals lokala småtorskar och plattfiskar livet. Problemen med ålryssjefisket kommer med stor sannolikhet att lösa sig självt, då invandringen av ål från Sargassohavet de senaste åren gått ned till nära noll. Ett sätt att förbättra reproduktionen av torsk är att ändra på minimimåttet. En lekmogen torsk har en längd på ca 50 cm. Varför inte då sluta att ta fisk som är mindre än en halv meter? Det kan vi inte göra säger trålfiskarna. Då kan vi inte ta upp våra kvoter inom rimlig tid. Kan ni ta upp era kvoter när fisken är slut då? Om man höjer minimimåttet på vilken art det vara månde måste man samtidigt anpassa maskstorleken i trålar och nät till aktuellt minimimått så den mindre fisken går igenom. Det är meningslöst att kasta tillbaka för liten fisk som dött. Vet ni förresten att fyra torskar av fem kastas tillbaka döda i havet? Gott om torsk säger yrkesfisket när de drar upp den sista spillran av torsk som samlas till lek på de begränsade lekområdena. Varför tar pigghajen slut? Varför tar havskatten slut? Pigghajen tar slut för att den växer långsamt och fiskas upp i stora mängder när den samlasför att föda sina ungar. Havskatten fiskas för hårt med nät på sina lekplatser. Vad gäller orsak och verkan så lär väl relationen av påverkan av de olika fiskemetoderna grovt se ut som följer. När sportfisket tar upp en fisk så tar det småskaliga kustfisket upp 10 och det storskaliga yrkesfisket mer än 1000. När åtgärder skall vidtagas utgår man inte från beståndens livskraft, vilket vore naturligt, utan från kortsiktiga
teoretiska ekonomiberäkningar. Varför skall likhet råda mellan de olika intressenterna? Den metod som förorsakar problemen borde också stå för åtgärderna. Visst finns det andra orsaker än överfiskning som minskat fiskbestånden i havet och visst finns det sportfiskare som borde kalla sig något annat.

Alltid retar jag någon.

Mer kommer!

Gösta